tisdag 16 september 2014

Plötsligt händer det

Ibland händer det, att man åker på ett jobb som bara ska fotograferas. Alltså inte filmas, utan bara fotograferas.
Normalt sett ska allt filmas i första hand. Sen kan man fokusera på stillbilder.
Den här gången skulle jag plåta en liten Boulematch.
Jag gick igång totalt verkade det som.
Jag märkte det inte själv, men jag såg reporterns blick när hon insåg att jag hade lagt in 13 bilder. Vi hade plats för en liten höjdare i tidningen.
Ingen bild är något mästerverk, men jag hade kul.
Jagade bilder överallt och bara myste.
Samma sak hände idag.
Jag skulle bara ta nån bild på en man som ska arrangera nånting. Jag drog runt på den där gubben i alla miljöer och möjliga vinklar.
Det är helt klart en annan värld vi lever i nu. En värld som har smugit sig in i våran verklighet. Men som har exploderat totalt den senaste tiden. Det är rörligt, rörligt och rörligt som gäller. Vi sänder LIVE-TV snart varje dag och tekniska prylar tar över det mesta. Fotografin knuffas undan och ingen verkar bry sig.
Jag blir lite rädd, men samtidigt är det väl bara att infinna sig. Vi får väl se vart det leder och vart det hela landar. Så skriver också min väl Lars Dareberg i ett sms, och vi är överrens.
Jag försöker att få med det snygga och konstnärliga i mina filmer, men det är svårt. Än mindre bryr sig ledningen om hur det ser ut. Bara att det rör sig verkar vara det viktiga. Men skam den som ger sig, jag tänker fortsätta filma och fotografera på det sätt jag tycker är fint och riktigt.
Vi får väl se vart det tar mig.
Här kommer några Boulebilder.
Här ser du skuggan av mig, med mikrofonen monterad. Så arbetar jag nuförtiden. Förr satt blixten där. Men vem behöver blixt nu?

Fika i pausen.

Gubbarna fikade de med. Men lite längre bort.

Ett lag har vunnit. Först till tretton vinner. Typ.

Närmast den lilla gröna bollen vinner. Typ.

En liten lösning för att slippa böja sig ner efter kloten. Du ser den in action på första bilden.