lördag 31 december 2011

finLir

Idag är en bra dag att heta Lars Dafgård. Jag har så mycket bra grejer med i tidningarna idag så jag myser.
Jag hade en idé, jag jobbade fram det och fick åka. Skrev, fotograferade och filmade allt själv. Idag är det med i våran nyårsbilaga. finLir heter den. Sporten ger ut den varje år och jag har inte mindre än 11 sidor plus ettan. Sex sidor eget reportage och fem sidor med skrivande kollega. Och förstasidan dessutom. OCH förstasidan på Falukuriren. OCH två uppslag i Falukuriren! Jag myser som sagt.

Jag följde med Faluns innebandytjejer på bortamatch till Gotland. Det reportaget ser du här nedan. Och HÄR kan du se mitt multimediareportage. Det kommer i högupplöst version snart. Likaså bättre bilder. Men ni som bor i krokarna kan gå och köpa en av DT´s tidningar idag och få finLir på köpet. Gör det så kan jag visa fler och bättre bilder här lite senare. 
Ettan på Falukuriren.
Ettan på finLir.

Ingångsida på innebandyrepet.

Första uppslaget på innebandyrepet.

Andra uppslaget på innebandyrepet.

Sista sidan på innebandyrepet, följt av ingångssidan på Vinterstudion.


Sjuk och febrig åkte sen jag och reporter Kristian till SVT i Sthlm och bevakade hur en sändning av Vinterstudion går till. Det ser du här nedanför. Även här kommer det bättre bilder lite senare, men först. Gå och köp tidningen.
Första uppslaget på Vinterstudion.
Sista uppslaget på Vinterstudion.

Innbandyreportaget som jag gjorde ensan är det största och bärande reportaget i hela nyårsmagazinet. Ville bara påpeka det. Smiiil...
Jag passade på att ge min kamera till en av fotograferna i studion för en så kallad "på plats byline" I en sändningspaus passade jag på att ta med mig reportern till soffan där Pops och Elofsson sitter, och vad skulle inte passa bättre än en bild i en miljö där alla känner igen sig?
Men den fick vi inte med i reportaget. Icke. Men här är bilden.
Jag och Kristian i Vintersoffan.
Och med det önskar jag alla ni som följer bloggen ett riktigt gott nytt år så ses vi nästa år.

/Dafgård

lördag 24 december 2011

Stig-Helmer

Jag och reporter Anders träffade Ida Högberg. Hon spelar en av huvudrollerna i Lasse Åbergs nya film The Stig-Helmes Story. HÄR kan du läsa reportaget.





/Dafgård

Sofia Rågenklint

Jag och reporter Fredrika träffade Sofia Rågenklint i hennes hem i Äppelbo. HÄR kan du läsa reportaget.
Förstadsidan på våran del 2. Ursäkta för den lågupplösta bilden.







/Dafgård

torsdag 22 december 2011

Medievärlden

Medievärlden har uppmärksammat reportaget om Cathrin och Stefan Tranblom. Jag blir glad och jag tycker att jag och reporter Anders Staffas är liksom lite värda det. Det blev bra och nu får vi mer bevis på det. Att sen Medievärlden skar bort mig ur bilden och inte ens nämner mig är ju lite trist. Men jag är glad för Anders skull, och framför allt Cathrins och Stefans.

/Dafgård

måndag 19 december 2011

Matilda Thuresson

Matilda Thuresson och hennes kompis var på väg hem från skolan. Samtidigt kom en man körandes i sin bil, han somnar, kör på Matilda och hennes kompis. Matilda flyger i asfalten och skadas för livet. Hennes kompis misste livet. Det är drygt tio år sedan nu och när vi träffar henne så minns hon inget av olyckan. Bara små bilder som flimrar förbi. Hon är hjärnskadad för livet men kämpar varje dag för att komma tillbaka.
Läs reportaget HÄR. Mattias skriver fint om henne.







Så här ser det ut i tidningen.
/Dafgård

onsdag 14 december 2011

Luciakröning

Faluns kommunalråd Jonny Gahnshag skulle tillkännage årets lucia i Falun. Han öppnade kuvertet, tog fram vinnarbilden, läste namnet på baksidan. Och där var den överaskningen körd. För en kort sekund visade han som du ser vinnaren på bild för hela publiken. Ögonblicksbild. Lisa Rissveds blev lucia och jag har henne på bild bild. Så kan det gå om man är oförsiktig.

/Dafgård

Hockeykort

Hockey ur lite olika vinklar.

Moras tränare Harald var smått irriterad över dommarens sätt att dömma. Efter lite hårda ord så fick han snällt lämna spelargången och finna sig i situationen. Varje match, efter slutsignal. (Periodvila eller matchslut) stannar jag kvar i spelargången. Där händer det mycket. Jag har bevittnat rena slagsmål och hårda ordväxlingar mellan både spelare och ledare. Oftast händer ingenting, men ibland blossar det upp stridigheter.

Leksands Jon Knuts åkte på en tackling och fick smaka på virket i sargen. Det såg otäkt ut och han föll handlöst i isen efter en tung smäll i sargen. Bilden är lite oskarp, men jag såg att det skulle smälla och han inte riktigt rikta kameran rätt för att fokusera ordentligt. Den här gången valde jag att gå upp på läktaren på motsatt sida om där jag normalt står. Jag ville ha en annan vinkel. Men det gav inte mycket mer än den här bilden. Dock var jag ensam om just den här bilden. Hörnet Knuts brakar in i ligger helt dolt av målburen från vanliga fotopossitionen. Vi var ca 6 fotografer på matchen, men endast JAG fick bild på smällen. Nu reste sig Knuts upp tillslut, men tänk om han hade råkat riktigt illa ut. Då var det ju bara jag som hade det på bild. Värt att tänka på.

En klassisk Dafgårdspegelhockeybild. Jag gillar att fotografera sport med vidvinkel. Det gör att läsaren kommer närmare spelet och min förhoppning är att det ska kännas äkta när man öppnar tidningen. Man ska som läsare kunna känna svettlukten hemma vid köksbordet. Det här är ingen direkt sådan bild, men när man hänger ut över sargen och fotograferar spelet i rinkhörnet så blir det en häftig spegling i plexit. Jag har nog tyvärr levererat för många spegelbilder så jag är trött på dem själv. Men det här börjar bli en klassiker i min hockeydokumentering. Baksidan med att vara så nära spelet som möjligt är ju skaderisken. Det går fort och pucken är livsfarlig. Jag väljer att jobba utan hjälm vid rinkside för den är bara i vägen. Det kommer jag att få smaka på förr eller senare, det vet jag. Jag har letat lite efter en bra lösning, men hitils har jag inte hittat någon bra hjälm. Under mina år som fotograf har jag hitils bara fått en rejäl smäll, ett slagskott rakt på armbågen. Det är många år sedan nu, men än idag kan jag känna av träffen.


Genom plexit. Här står man rätt säkert. Baksidan med att stå bakom plexit är reflektioner och skitigt glas. Men det går att leta reda på en skaplig glugg om man har tur. Glasplexit i Mora är bra, plexiplexit i Leksand är hopplöst. På bilden ser vem som helst att det är en solklar tripping. Dommaren står bra och ser allt. Men icke! Spela på skrek han bara och jag ifrågasätter hans sätt att dömma.
 /Dafgård

FOX

Inte för att jag behöver dem än, men jag önskade mig ett par nya boots till våren. Och tomten kom, redan igår.
Så god jul Lars, önskar tomten.
Jag satt nämligen och kollade runt på lite nya och onödiga saker på nätet igår.
- Det är väl bara att beställa säger damen min. Sagt och gjort. Så ett antal tusenlappar fattigare har jag nu nya, vita och fina kängor till våren.

/Dafgård

fredag 9 december 2011

Cathrine Tranblom

((Nu funkar länken HÄR))

Du kommer väl igåg det HÄR reportaget? Cathrine och Stefan Tranblom. Jag och reporter Anders hälsade på hemma hos Cathrine och Stefan för några dagar sedan. Jag visste att hon var hemma i Falun, men jag hade ingen aning om hennes hällsa.
Först kände jag inte igen henne. Jag trodde att det var en syster som var där på besök. När jag tillslut förstod att det var Cathrine som stod framför mig så tappade jag andan för ett ögonblick. Den Cathrine jag träffade på avd 78B i Uppsala känns mer som en konstig dröm. Nu skiner hon upp och värmer hela köket med sin blick och leende. Vilken känsla!
Medicineringen har slagit in med full kraft och att hon får vara hemma, i sitt hem, med alla dofter, möbler och familj verkar göra underverk.
Juleljusen på bordet brinner och julefriden värmer. Catherine och Stefan ler och skrattar, vi skrattar. Det käns så bra.
Men vid ett tillfälle gör jag bort mig, jag frågar om det är ok om jag har kepsen på mig.
- Jag har en dålig hårdag skojar jag. (rakad skalle)
- Ja, jag har lite av en dålig hårdag jag med svarar Cathrine. Hur dum får man vara tänker jag. Men hon tar det med ett skratt. Som tur är har hon humor och jag klarar mig undan. Men jag småskäms lite i alla fall.
Det är så skönt att få träffa dem igen och se att de mår bra. Cathrine mår bra och det är som sagt en helt annan människa vi träffar. Jag hoppas och håller tummarna för att Cathrine ska få må bra och vara lycklig över julen och en låång bit in på det nya året. Hon har ju trots allt en obotlig sjukdom och ingen vet när allt tar slut. För det kommer att ta slut, det vet hon, det vet jag och det vet hennes nära och kära.
Men som sagt, jag ber till högre makter att familjen Tranblom får en underbar jul och nyår. Det är de värda. Mycket värda.
Jag hade kameran med mig när vi hälsade på och här är några bilder från vårat besök.
Cathrine på Sahlgrenska sjukhuset.

Cathrine när jag träffade henne senast. Peruk så klart men ögonen lyser.


Stefan och Cathrine med dotter Stella.


/Dafgård.

onsdag 7 december 2011

Inget att blogga om

Det går att blogga om det med, ingenting. Just nu så är det mycket redigering av bilder. Bilder upp på väggen, ner med en, in med en annan. Kul men påfrestande. Det är reportage som jag har jobbat med ett tag och som kommer att publiceras om ett tag framöver. Jag skriver, plåtar och filmar allt. Fixar med hur det ska bli redigerat och tar in synpunkter från kollegor. Jag hoppas att det blir bra till slut. För tillfället är det lite rörigt. Igår skapade jag en ÅB-mapp. Det är ju dags för Årets bild och bilder ska samlas i mapp. Jag känner inte att jag har nått jag tror på i år, men några bilder ska skickas in. Man vet ju aldrig vad som passar årets jury. Men ångesten har smygit sig på mig, som vanligt när det ska väljas bilder. Har du sett någon bild här på bloggen i år som just du tycker att jag ska skicka in? Hör av dig då, för man kan ju bli lite hemmablind, typ.

Kom precis på att jag kan slänga in en bild från Mora IKs toalett. Jag skulle precis gå in bakom spelarbänken när jag känner att jag behöver lätta på trycket. Jag frågar en funktionär om det finns toalett i närheten. Han pekar på en omärkt dörr vid spelargången och jag går in. Ungefär "midstream" så ser jag en arg lapp på väggen framför mig. Läser den lite snabbt och förstår att någon är irriterad på någon. Men efter uträttat behov så läser jag den igen. Hur menar de? Stora ledare, och även MIKs tränare? Brukar det vara stora ledare där inne, och ibland Moras tränare? Spelar de inte i samma liga? Jag undrar vilka stora ledare som brukar slå en båge där. Och hur ser de på Moras tränare? Hmm. Och vad menas med STORA ledare???

/Dafgård