Först kom Skogsturken, sen backarå! Nu är det fågelturken som är på tapeten. Att de heter just skogsturken och fågelturken kan ni lista ut själva. Det är inte mina ord. Vansinnigt roligt är det i alla fall. Kolla själva.
Lite sommarskoj. Njut sommar nu, det ska jag.
//Lars.
fredag 16 juli 2010
måndag 12 juli 2010
Getaway Rock Festival
Nu har jag äntligen semester. Det firade jag med att jobba. Men ett mycket angenämt jobb. Jag passade på att besöka Getaway Rock Festival i Gävle. Rock hela helgen. Mumma. Arrangören hade lyckats sätta ihop en mycket bra festival, och för att vara premiären så var den jävligt bra. Tyvärr så missade jag torsdagens spelningar med bland annat Megadeath. Men resten av helgen gav tillbaka så det duger. Jag hämtade ut min ackreditering och tog en öl för att sedan glida runt och bara mysa. På lördagen så anslöt Patrik som dagen till ära skulle fotografera The Crown från scenen. Helgens stora dragplåster var Slash. Ni vet, han som har spelat i ett band som hette nått med vapen och rosor. Nu har jag aldrig sett det bandet live. Men de som har det säger att det är mycket bättre utan divan Axl i spetsen. När Slash lite senare under kvällen presenterade låten Sweet child o´ mine så brakade hela industriområdet loss. Sjukt bra.
Som ett litet partytrick så passade Slash på att spotta ur sin snus rakt i kameran och över mig. Tack för kaffet tänkte jag och plåtade vidare. Men är man en rockstar så kommer man undan med sånna trevliga tilltag. Låter det vara osagt, men det luktade Göteborgs Rapé.
Slash tog sig tid med en liten presskonferens innan spelningen.
Är man stor måste man vara snäll heter det. Och är man kort måste man få hårdrockhjälp.
Jag är ledsen att behöva säga det. Men Lemmy har nog fan gjort sitt. Det var nog en av de sämsta spelningar denna helg tycker jag. Läste nånstans att Motörhead gick rakt in i märgen så bra som de spelade. Jag tror inte att vi var på samma festival. Så tråkigt att jag till och med gick därifrån. Sorry.
Jag är ledsen att behöva säga det. Men Lemmy har nog fan gjort sitt. Det var nog en av de sämsta spelningar denna helg tycker jag. Läste nånstans att Motörhead gick rakt in i märgen så bra som de spelade. Jag tror inte att vi var på samma festival. Så tråkigt att jag till och med gick därifrån. Sorry.
Men jag hoppas att dessa herrar var nöjda. Men fler av de jag pratade med under helgen sa samma sak om Lemmy.
Äntligen passade det med två fingrar i vädret. När jag ser folk som sticker näven i luften och sträcker ut pekfingret och lillfingret till musik som Robyn så blir det lite fel liksom. Jag älskar Robyn, men det passar bara inte in. Men till band som The Haunted och Cannibal Corpse så funkar det verkligen.
En av scenerna var placerad inne i Glasklockorna. Snyggt och passande miljö för den här genren. Men det blev lite trångt och varmt ibland. Som när Vader spelade. Ett band som verkligen skulle ha passat på den större scenen. Halva kön kom aldrig in. Inte ok.
Av det här. Meshuggahs sångare Jens Kidman. Ett jävla drag när de spelar. Min vän Patrik har en teori, om man köper en vinyl med repor i så kommer man i takt med deras trummis. Jag håller med, hur fan gör han?
Nu ska jag njuta semester. Det hoppas jag att även du gör. Ten-four. Over and out.
//Lars.
tisdag 6 juli 2010
Ida på catwalken
För exakt en månad sedan träffade jag Ida Forsman. Hennes stora intresse är kläder och hon skulle gå en modevisning i Stockholm. En helt underbar tjej som bara lyste av lycka. Men nervös var hon inte. Hon hade övat med lite dans hemma.
Det var så lätt fotografera Ida. Jag hoppas det syns, för hon älskade verkligen att bli plåtad. Modevisningen skulle vara i Jakobskyrkan i Kungsträdgården. Den anordnas av Funkisbyrån som är en modellagentur för personer med funktionsnedsättningar.
Det var så lätt fotografera Ida. Jag hoppas det syns, för hon älskade verkligen att bli plåtad. Modevisningen skulle vara i Jakobskyrkan i Kungsträdgården. Den anordnas av Funkisbyrån som är en modellagentur för personer med funktionsnedsättningar.
Sommarlovet i övrigt är helt oplanerat för Ida. Men en sak är hon säker på.
– Jag ska bada.
Fler studenter. Kajsa Sidhage, Karin Meiton, Johanna Lilja och Elin Sjödén. De har bott på samma gata i hela sitt liv. Nu väntar det riktiga livet. Bara det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)