HÄR hittar du sidan.
/Dafgård
onsdag 30 november 2011
Ljudbildspel
HÄR hittar du sidan.
/Dafgård
tisdag 29 november 2011
Sanna sadlar om
Jag kommer inte ihåg, men jag hoppas inte att vi körde den rubriken. Sanna Kallur testar en ny träningsmetod. Velodromcykling. Tävlingsmänniska som hon är, så kommer hornen fram direkt. Nytt "pers" varje dag och hon blir påtagligt sur när hon missar med några tiondelar. För ett par dagar sedan slog hon nytt banrekord och är snabbare än landslagscyklisterna. Det är ett tag sedan vi gjorde reportaget, men här är bilderna.
/Dafgård
Truppgymnastik
Jag åker på Truppgymnastik i Bjursås i år igen. Jag kommer på mig själv att jag tar samma bilder som året innan. Och året före det. Det nya är att jag valde publik som bakgrund i år.
/Dafgård
tisdag 22 november 2011
Om du vill leva med en fotograf
King of the hill
Niklas Mattsson vann på Stadion i Sthlm. Några dagar innan träffade jag och Marcus honom i Malung. Han pluggar på Snowboardgymnasiet och siktar på OS. Grenen Slopestyle är nu med på OS-programmet och då tar han chansen. När vi är där så tränar han utanför ishallen där de inte är speciellt välkomna. Vaktmästaren gillar inte att de förstör gräsmattan och släpar dit ett stålräcke. Men eleverna har nyligen fått en yta i centrum där de kan träna. Problemet är bara att det inte finns snö än. Men det gör det vid ishallen.
Läs reportaget HÄR. Och se min film här nedanför, eller HÄR på dt.se
Såhär såg det ut i tidningen.
/Dafgård
Läs reportaget HÄR. Och se min film här nedanför, eller HÄR på dt.se
Såhär såg det ut i tidningen.
/Dafgård
måndag 21 november 2011
I Vindarnas tempel med VildHasse.
Jag gick omkring och funderade på vad man kunde hitta på för roligt på jobbet. Ställde frågan till min sambo och hon nämnde VildHasse från Malung. Kanonbra idé tyckte jag och lyfte luren. Bokade en tid med Hasse, som också tyckte att det var en bra idé. Sen funderade jag på vilken reporter som passade bra till reportage. Pelle fick det bli, passar utmärkt.
Så vi åkte dit, med vinkeln att vi ville träffa Hasse Bengtsson, inte VildHasse. Men så blev det inte, plötsligt åker den stora dörren till Vindarnas tempel upp, och ut kommer Vildhasse. Sin vana trogen höll han hov och vi fick inte en syl i vädret. Nog fick vi en del saker ur honom som kanske inte alla vet, men inte riktigt det jag hade tänkt mig. Men det blev en minnesrik dag i Vallerås, Malung. Det vill jag lova.
Se mitt, ska vi kalla det Multimediareportage HÄR.
Eller i bättre upplösning HÄR
Så här såg det ut i tidningen idag och jag är nöjd.
Jag kom med en idé och chefen köpte det. Så ska det vara. Jag blir så glad att man som fotograf kan göra det som bara reportrar gör. Men som jag berättade förut, jag jobbar varje dag på att ändra det. Och det funkar.
Texten kan du läsa här nedanför, jag hittade inte texten på våran egen webb. Men här har du texten.
Vild-Hasse – knallarnas knalle, korvarnas kung
VALLERÅS
Här står korvarnas konung Hans Bengtsson, 73 år, i röd polotröja.
Hans Bengtsson?
Ja, men Vild-Hasse då!
Han slår upp portarna till sin butik och museum i fädernegården från 1500-talet i byn Vallerås utanför Malung.
Håret och skägget är vitt. Ögonen plirar.
Här är karln som är knallarnas knalle, korvarnas kung – och nordisk mästare i att prata.
Och alltihop började för 45 år sedan.
Efter att ha seglat jorden runt på olika sätt i många år som sjöman och soldat – han var långa perioder på Kuba, i Gaza och Kongo – kom han hem till gården i Vallerås. Fast från början tänkte han bli präst.
Men det var på en dansresa till Sandgrund i Karlstad som han tände på idén att åka ut på marknader och sälja korv.
– På vägen till Karlstad passerade vi Ekshärad, där det var marknad och mycket folk. Direkt bestämde jag mig för att syssla med det och det har jag fortsatt med sedan dess, berättar han.
Han reste ut till sin första marknad strax efteråt.
– Jag var in på Ica och köpte ballonger, knivar och 15 ringar Falukorv. Sedan åkte jag och sålde korven. Jag sålde bra. Jag fick köpa mer korv och jag sålde dem också. Sedan var det bara att köra på.
I 45 år har han hållit på.
Och tänker fortsätta.
– Fast vid 80 år går nog en gräns. Längre håller jag inte på.
Nu avverkar han runt 100 marknader per år. Han svänger ut från gården i sin lastbil – med lager och sovutrymme – och är borta i tremånadersperioder, då marknaderna går i varandra.
Han säljer korv. Olika sorters korv: som renkorv, älgkorv – och björnkorv. Och annat också.
– Att vara ute på marknaderna är ett sätt att leva. Det blir ett gift. Jag vill ut hela tiden. Vi knallar är som en enda lycklig familj och stunderna på kvällarna vid lägerelden efter avslutat pass är underbara. Då kan vi, ibland 20 olika nationaliteter, sitta och prata, säger Vild-Hasse, som dock menar att man inte blir rik på jobbet.
– Nää, inte alls. Jag blir inte förmögen. Men varje gång lever hoppet om de stora pengarna …
Vild-Hasse är ett affischnamn på marknaderna.
Han är mer showman, där han ofta läser dikter för de som vill lyssna, än affärsman.
Men säljaregenskaperna har han i blodet.
– Min anmoder gick på 1800-talet över hela Mellansverige med 20 kilo järnvaror på ryggen som hon sålde. Så jag har att brås på, säger Hasse och skrockar.
Han är en välkänd profil på marknaderna.
Men vilka är bäst?
– Det är Jokkmokk, Filipstad och Rättvik förstås. Kivik håller också än, fast där börjar det bli sämre.
Vild-Hasse är tänkare, samlare och uppfinnare – i samma person.
Hemma på gården har han inrett olika museer, som han gärna visar.
Man kan botanisera bland korvburkar, olika tomtesaker – och en mängd grejer han samlat på sig under årens lopp. Han visar upp sina egna ihopskruvade kompositioner – som gärna skramlar.
Det världsberömda vargskinnet ligger där.
– Jag höll på att få en månads fängelse när jag visade upp det. Vart jag fick det ifrån? Har ingen aning …
Och brudklänningen vittnar om de båda gångerna han skulle ha gift sig med sin följeslagerska i alla år.
– Första gången var 1973. Men då åkte jag på marknad i stället och ställde in. Andra gången var för tio år sedan. Men det blev heller inget av …
Och en gitarr vittnar om en artistkarriär – som tog tvärt slut.
– Ja, ingen ville ju lyssna, säger han.
Han berättar:
– Jag spelade gitarr en gång här i Malung det var många i publiken. Inför en ny låt frågade jag om jag skulle höja tonarten. Höja, sa publiken. Du ska sluta …
Korvkungen från Vallerås gillar förstås korv. Helst Falukorv. Kils Falukorv är bäst, anser han.
Och storladan vid riksvägen, där han har sin butik och sina samlingar, kallar han Vindarnas tempel.
– Det är för att det blåser rakt igenom …
Men: Vild-Hasse – hur kom namnet till?
– Jag fick besök vid en marknad i norr för många år sedan av en general inom försvaret. Det var under kalla kriget. Jag skar en bit korv åt honom, men en hulling som fäster korvens ändar flög rakt in i ögat på honom. Det såg lite vildsint ut. Efter det fick jag heta Vild-Hasse.
Sant?
Ja, varför inte.
Text Per Malmberg.
/Dafgård
Så vi åkte dit, med vinkeln att vi ville träffa Hasse Bengtsson, inte VildHasse. Men så blev det inte, plötsligt åker den stora dörren till Vindarnas tempel upp, och ut kommer Vildhasse. Sin vana trogen höll han hov och vi fick inte en syl i vädret. Nog fick vi en del saker ur honom som kanske inte alla vet, men inte riktigt det jag hade tänkt mig. Men det blev en minnesrik dag i Vallerås, Malung. Det vill jag lova.
Se mitt, ska vi kalla det Multimediareportage HÄR.
Eller i bättre upplösning HÄR
Så här såg det ut i tidningen idag och jag är nöjd.
Jag kom med en idé och chefen köpte det. Så ska det vara. Jag blir så glad att man som fotograf kan göra det som bara reportrar gör. Men som jag berättade förut, jag jobbar varje dag på att ändra det. Och det funkar.
Texten kan du läsa här nedanför, jag hittade inte texten på våran egen webb. Men här har du texten.
Vild-Hasse – knallarnas knalle, korvarnas kung
VALLERÅS
Här står korvarnas konung Hans Bengtsson, 73 år, i röd polotröja.
Hans Bengtsson?
Ja, men Vild-Hasse då!
Han slår upp portarna till sin butik och museum i fädernegården från 1500-talet i byn Vallerås utanför Malung.
Håret och skägget är vitt. Ögonen plirar.
Här är karln som är knallarnas knalle, korvarnas kung – och nordisk mästare i att prata.
Och alltihop började för 45 år sedan.
Efter att ha seglat jorden runt på olika sätt i många år som sjöman och soldat – han var långa perioder på Kuba, i Gaza och Kongo – kom han hem till gården i Vallerås. Fast från början tänkte han bli präst.
Men det var på en dansresa till Sandgrund i Karlstad som han tände på idén att åka ut på marknader och sälja korv.
– På vägen till Karlstad passerade vi Ekshärad, där det var marknad och mycket folk. Direkt bestämde jag mig för att syssla med det och det har jag fortsatt med sedan dess, berättar han.
Han reste ut till sin första marknad strax efteråt.
– Jag var in på Ica och köpte ballonger, knivar och 15 ringar Falukorv. Sedan åkte jag och sålde korven. Jag sålde bra. Jag fick köpa mer korv och jag sålde dem också. Sedan var det bara att köra på.
I 45 år har han hållit på.
Och tänker fortsätta.
– Fast vid 80 år går nog en gräns. Längre håller jag inte på.
Nu avverkar han runt 100 marknader per år. Han svänger ut från gården i sin lastbil – med lager och sovutrymme – och är borta i tremånadersperioder, då marknaderna går i varandra.
Han säljer korv. Olika sorters korv: som renkorv, älgkorv – och björnkorv. Och annat också.
– Att vara ute på marknaderna är ett sätt att leva. Det blir ett gift. Jag vill ut hela tiden. Vi knallar är som en enda lycklig familj och stunderna på kvällarna vid lägerelden efter avslutat pass är underbara. Då kan vi, ibland 20 olika nationaliteter, sitta och prata, säger Vild-Hasse, som dock menar att man inte blir rik på jobbet.
– Nää, inte alls. Jag blir inte förmögen. Men varje gång lever hoppet om de stora pengarna …
Vild-Hasse är ett affischnamn på marknaderna.
Han är mer showman, där han ofta läser dikter för de som vill lyssna, än affärsman.
Men säljaregenskaperna har han i blodet.
– Min anmoder gick på 1800-talet över hela Mellansverige med 20 kilo järnvaror på ryggen som hon sålde. Så jag har att brås på, säger Hasse och skrockar.
Han är en välkänd profil på marknaderna.
Men vilka är bäst?
– Det är Jokkmokk, Filipstad och Rättvik förstås. Kivik håller också än, fast där börjar det bli sämre.
Vild-Hasse är tänkare, samlare och uppfinnare – i samma person.
Hemma på gården har han inrett olika museer, som han gärna visar.
Man kan botanisera bland korvburkar, olika tomtesaker – och en mängd grejer han samlat på sig under årens lopp. Han visar upp sina egna ihopskruvade kompositioner – som gärna skramlar.
Det världsberömda vargskinnet ligger där.
– Jag höll på att få en månads fängelse när jag visade upp det. Vart jag fick det ifrån? Har ingen aning …
Och brudklänningen vittnar om de båda gångerna han skulle ha gift sig med sin följeslagerska i alla år.
– Första gången var 1973. Men då åkte jag på marknad i stället och ställde in. Andra gången var för tio år sedan. Men det blev heller inget av …
Och en gitarr vittnar om en artistkarriär – som tog tvärt slut.
– Ja, ingen ville ju lyssna, säger han.
Han berättar:
– Jag spelade gitarr en gång här i Malung det var många i publiken. Inför en ny låt frågade jag om jag skulle höja tonarten. Höja, sa publiken. Du ska sluta …
Korvkungen från Vallerås gillar förstås korv. Helst Falukorv. Kils Falukorv är bäst, anser han.
Och storladan vid riksvägen, där han har sin butik och sina samlingar, kallar han Vindarnas tempel.
– Det är för att det blåser rakt igenom …
Men: Vild-Hasse – hur kom namnet till?
– Jag fick besök vid en marknad i norr för många år sedan av en general inom försvaret. Det var under kalla kriget. Jag skar en bit korv åt honom, men en hulling som fäster korvens ändar flög rakt in i ögat på honom. Det såg lite vildsint ut. Efter det fick jag heta Vild-Hasse.
Sant?
Ja, varför inte.
Text Per Malmberg.
/Dafgård
tisdag 15 november 2011
Reaktioner
På dt.se har vi fått en massa läsarreaktioner. Jag väljer några helt slumpvis och lägger upp dem här. Jag vill passa på att tacka för alla fina ord som jag och reporter Anders har fått från olika håll i landet.
TACK!
Men ett ännu större tack till Familjen Tranblom som valde att låta oss komma in i deras tillfälliga hem på avdelning 78 vid Uppsala akademiska sjukhus.
Läsarkommentarer på dt.se
dalkulla
Jag grät när jag läste detta!!! Ska försöka komma ihåg att aldrig klaga mer!! Fy så orättvist livet är.Kram på er alla 3 fastän jag inte känner er.
Anna Gabrils
Hej Stefan och Cathrine. Jag gråter innerst inne för er.
Jag vet att ni har dottern Stella att det är jättetragiskt. Att Cathrine är sjuk i Cancer. Men man kan inte göra någonting åt det. Man dör och kan inte komma tillbaka i livet. Så Stefan jag kommer på alla hemmamatcher som är kvar för din skull.
Ewa och Håkan
Älskade vänner...
Vi gråter med er och skickar er all styrka. Hoppas den når er. Kämpa så länge ni kan, ge varandra all kärlek. Vi förstår att man inte kan ändra ödet och vi, som alla era vänner, har svårt att acceptera det.
Med all kärlek
Ewa Szamborska och Håkan Larsson.
Åsa
Den här artikeln gav hopp om livet.
Sebastian
Otroligt gripande reportage. Livet kan vara så fruktansvärt orättvist. Önskar er allt gott och ber till högre makter att ett mirakel sker för Stellas mamma.
Din förra arbetskamrat. Mkt snack blev det på den tiden ;)
Vackra och älskade ni!
Nu hade ni kommit dit vi så många gånger pratat om på jobbet.. Men det var inte i den här versionen som fick hända..
Den Catrine jag känner och den Stefan jag vet, de ger Aldrig upp! Fortsätt kämpa. jag hopppas innerligt på mirakel nu.
Underbart vacker dotter har ni nu fått :)
ALL kärlek til er!
Styrkekramar i massor /
Frida Gustafsson
din gamla arbetskollega, Lena
Cathrine, du är så vacker! Grattis till er fina dotter. Undebara bilder på er. Ni är otroligt starka. All kärlek och respekt till er. Önskar jag kunde trolla.. Carpe diem.
Maria
Finner inga ord... Livet är så otroligt orättvisst!!! Känner förstår inte hur ni ens orkar andas, ni är så otroligt starka!!! Ert öde berör mig ända in i hjärtat och jag kan bara önska att det ska ske ett mirakel! Ta hand om varandra!!!
Alexandra
Fina fina "Catta", vad jag önskar att ett mirakel kunde ske!
Tänker på dig/er och önskar som sagt att ett mirakel ska ske!
Massa kärlek och styrkekramar.
/ Alex
Ewa
Hej på er,jag är verkligen rörd till tårar!
Tänk vad livet kan vara orättvist,varför?
Hoppas av hela mitt hjärta att,ni får många år tillsammans.Kram.
Louise Hoffman
Med tårar strömmande ner för kinderna läser jag om det hemska som hänt er! Att livet kan vara så grymt orättvist och ta vändningar man aldrig trott! Kämpa på och ta hand om varandra! Önskar er lycka till och hoppas på en framtid för er!
Ellen
Lilla catherine gumman, livet är SÅ orättvist! Jag tänker på er varje dag och hoppas, verkligen HOPPAS att det ska ske ett mirakel..Ni ska ju vara en lycklig familj nu, inte behöva hålla på med detta... Finns inte ord, men jag önskar att jag kunde ta bort allt ont... Många styrkekramar från f.d. abetskompisen Ellinor på C.O i Sundsvall!
Anki
Varför ska Livet va så outhärdligt svårt ibland ??? Läser eran berättelse o gråter ...Ändå är ni så otroligt starka som orkar berätta er historia !! Gläds över eran lilla dotter o Ber att ni ska få en Framtid tillsammans alla tre. Cathrine Stefan o lilla Stella önskar er all Lycka i Världen..Kämpa på nu..Ber för er!!!
Peter
Otroligt gripande, mina tankar finns hos er och jag hoppas på ett mirakel...
Magnus Adolfsson
Fruktansvärt orättvist! Styrka och kärlek till dig och din familj Stefan.
Malin Tranblom
Jag älskar er jämt, alltid och hela tiden.
Annika
Jag känner er inte men blev oerhört berörd över ert fruktansvärt orättvisa öde. Jag hoppas att Cathrine får stanna hos sin familj länge och att din kropp svarar på medicineringen. Jag håller tummarna för er och hoppas på ett mirakel! Ge inte upp!
Jocke
Man vill inte tro att det är sant. Mina tankar går till Stefan, Cathrine och knodden. Stefan du är välkommen tillbaka till BS när du känner för det. Cathrine vi håller tummarna för att du får vara bland din dotter och make en längre tid framöver.
/Dafgård
TACK!
Men ett ännu större tack till Familjen Tranblom som valde att låta oss komma in i deras tillfälliga hem på avdelning 78 vid Uppsala akademiska sjukhus.
Läsarkommentarer på dt.se
dalkulla
Jag grät när jag läste detta!!! Ska försöka komma ihåg att aldrig klaga mer!! Fy så orättvist livet är.Kram på er alla 3 fastän jag inte känner er.
Anna Gabrils
Hej Stefan och Cathrine. Jag gråter innerst inne för er.
Jag vet att ni har dottern Stella att det är jättetragiskt. Att Cathrine är sjuk i Cancer. Men man kan inte göra någonting åt det. Man dör och kan inte komma tillbaka i livet. Så Stefan jag kommer på alla hemmamatcher som är kvar för din skull.
Ewa och Håkan
Älskade vänner...
Vi gråter med er och skickar er all styrka. Hoppas den når er. Kämpa så länge ni kan, ge varandra all kärlek. Vi förstår att man inte kan ändra ödet och vi, som alla era vänner, har svårt att acceptera det.
Med all kärlek
Ewa Szamborska och Håkan Larsson.
Åsa
Den här artikeln gav hopp om livet.
Sebastian
Otroligt gripande reportage. Livet kan vara så fruktansvärt orättvist. Önskar er allt gott och ber till högre makter att ett mirakel sker för Stellas mamma.
Din förra arbetskamrat. Mkt snack blev det på den tiden ;)
Vackra och älskade ni!
Nu hade ni kommit dit vi så många gånger pratat om på jobbet.. Men det var inte i den här versionen som fick hända..
Den Catrine jag känner och den Stefan jag vet, de ger Aldrig upp! Fortsätt kämpa. jag hopppas innerligt på mirakel nu.
Underbart vacker dotter har ni nu fått :)
ALL kärlek til er!
Styrkekramar i massor /
Frida Gustafsson
din gamla arbetskollega, Lena
Cathrine, du är så vacker! Grattis till er fina dotter. Undebara bilder på er. Ni är otroligt starka. All kärlek och respekt till er. Önskar jag kunde trolla.. Carpe diem.
Maria
Finner inga ord... Livet är så otroligt orättvisst!!! Känner förstår inte hur ni ens orkar andas, ni är så otroligt starka!!! Ert öde berör mig ända in i hjärtat och jag kan bara önska att det ska ske ett mirakel! Ta hand om varandra!!!
Alexandra
Fina fina "Catta", vad jag önskar att ett mirakel kunde ske!
Tänker på dig/er och önskar som sagt att ett mirakel ska ske!
Massa kärlek och styrkekramar.
/ Alex
Ewa
Hej på er,jag är verkligen rörd till tårar!
Tänk vad livet kan vara orättvist,varför?
Hoppas av hela mitt hjärta att,ni får många år tillsammans.Kram.
Louise Hoffman
Med tårar strömmande ner för kinderna läser jag om det hemska som hänt er! Att livet kan vara så grymt orättvist och ta vändningar man aldrig trott! Kämpa på och ta hand om varandra! Önskar er lycka till och hoppas på en framtid för er!
Ellen
Lilla catherine gumman, livet är SÅ orättvist! Jag tänker på er varje dag och hoppas, verkligen HOPPAS att det ska ske ett mirakel..Ni ska ju vara en lycklig familj nu, inte behöva hålla på med detta... Finns inte ord, men jag önskar att jag kunde ta bort allt ont... Många styrkekramar från f.d. abetskompisen Ellinor på C.O i Sundsvall!
Anki
Varför ska Livet va så outhärdligt svårt ibland ??? Läser eran berättelse o gråter ...Ändå är ni så otroligt starka som orkar berätta er historia !! Gläds över eran lilla dotter o Ber att ni ska få en Framtid tillsammans alla tre. Cathrine Stefan o lilla Stella önskar er all Lycka i Världen..Kämpa på nu..Ber för er!!!
Peter
Otroligt gripande, mina tankar finns hos er och jag hoppas på ett mirakel...
Magnus Adolfsson
Fruktansvärt orättvist! Styrka och kärlek till dig och din familj Stefan.
Malin Tranblom
Jag älskar er jämt, alltid och hela tiden.
Annika
Jag känner er inte men blev oerhört berörd över ert fruktansvärt orättvisa öde. Jag hoppas att Cathrine får stanna hos sin familj länge och att din kropp svarar på medicineringen. Jag håller tummarna för er och hoppas på ett mirakel! Ge inte upp!
Jocke
Man vill inte tro att det är sant. Mina tankar går till Stefan, Cathrine och knodden. Stefan du är välkommen tillbaka till BS när du känner för det. Cathrine vi håller tummarna för att du får vara bland din dotter och make en längre tid framöver.
/Dafgård
söndag 13 november 2011
Min faders dag
Det är farsans dag idag. Det kom jag på nyss. Klockan är för mycket för att ringa nu, så jag räddar upp det hela med att visa en bild på mig och min far. På bilden har vi stannat för att uträtta vissa ärenden om vi säger så. Han firar våran seger mot gnaget med en bira i bilen. Jag knäpper en Rockstar.
Ha den äran far på din dag. Ledsen att jag inte han ringa. Men du vet att jag har haft det lite fullt upp idag.
När jag skriver detta sitter jag i ett färdmedel på ett större reportage som jag gör. Resan har snart nått sitt mål och jag är trött. Men det har varit sjukt kul. Vad det är jag gör kan du se här på bloggen om en snar framtid. Men det är allt från fotografering till rörlig bild och text. Nu när jag tänker på det så har jag en hel del att ta tag i när jag kommer hem. Men jag hoppas att det blir bra.
/Dafgård
Ha den äran far på din dag. Ledsen att jag inte han ringa. Men du vet att jag har haft det lite fullt upp idag.
När jag skriver detta sitter jag i ett färdmedel på ett större reportage som jag gör. Resan har snart nått sitt mål och jag är trött. Men det har varit sjukt kul. Vad det är jag gör kan du se här på bloggen om en snar framtid. Men det är allt från fotografering till rörlig bild och text. Nu när jag tänker på det så har jag en hel del att ta tag i när jag kommer hem. Men jag hoppas att det blir bra.
/Dafgård
lördag 12 november 2011
Det som inte får hända
Idag har vi ett reportage i tidningen om familjen Tranblom. En familjetragedi som jag saknar ord för att beskriva. Vi kör det över 5 sidor plus ettan och löp. Jag har gjort ett bildspel som du ser HÄR. Eller HÄR.
Så här ser det ut i tidningen idag, och HÄR hittar du reportaget.
Så här ser det ut i tidningen idag, och HÄR hittar du reportaget.
Klicka och kolla på vårat reportage. Otroligt starkt och där jag sitter nu så hör jag hur det pratas om reportaget överallt. I varje hörn pågår det samtal om historien och det visar att det berör.
/Dafgård
fredag 4 november 2011
Banjo
Det är snart dags för banjopremiär. Eller bandy som det heter. Jag och reporter Staffas hade en idé. Den sprack. Men vi gjorde det bästa av det hela. Vi klädde på Mikael Östling full mundering och tog upp honom till Rättviks utsiktsplats Vidablick. Tanken vara att Rättviks lagkapten skulle stå med Rättvik i bakgrunden. Vad jag inte visste var att själva byn inte syns därifrån. Men skit i det, bilderna blev rätt bra. Dagen efter skulle vi ta upp Faluns lagkapten i ett av hopptornen i Falun. Men jag skickades på andra uppdrag. Ny tid bokades men vi fick lov att ställa in fotograferingen, ibland går det mesta snett. När halva upplägget sprack så blev det ju såklart svårt att få till det i tidningen på ett bra sätt. Men det löste sig rätt bra.
Här är bilderna på Rättviks kapten.
Och så här såg det ut i dagens tidning. Tanken var ju att de skulle se varandra i ögonen. Men det gick ju inte då halva jobbet aldrig blev av.
/Dafgård
Här är bilderna på Rättviks kapten.
 |
| Bästa bilden enligt mig. |
 |
| Den tänkta bilden som skulle ligga till höger på uppslaget. |
 |
| Förstasidan i länet idag. |
 |
| Tidningen idag. |
Ishåkkytävling
Mora mötte Oskarshamn i onsdags.
/Dafgård
 |
| Hockey eller konståkning? |
 |
| Fin spottloska. Det som stör mig är Oskarshamns målis mask. Vad hände där? |
 |
| Dragarbilden i tidningen. Bra. Mora förlorade dessutom så den passar ju in. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)