Jag skulle fotografera en fiolkonsert med en massa barn på scenen. Väldigt starkt ljus på barnen men väldigt mörkt i lokalen. Och alla barn på scenen hade ju sina föräldrar i bänkraderna. För att få ett jämnare ljus i bilden så insåg jag att här måste det till knep. Lätt som en plätt, upp på läktaren och placera kameran på något stabilt. I det här fallet ett litet bord.
Sen är det bara att hålla för det ljusa i bilden med, i det här fallet min hand. Här går det att vara hur kreativ som helst, men idag gjorde jag det lätt för mig.
Här nedan ser du hur det ser ut med handen för hela exponeringstiden, och sedan hur det skulle bli utan "handpjattning" Det gäller bara att hitta rätt tid.
Det här lärde jag mig av Fotograf Fougstedt på en kurs i Kalmar. Kollega Dareberg skriver om det på sin blog HÄR. Han hade mer tid på sig än vad jag hade. Men det är kul att testa lite olika knep. Lite fotoklubbkänsla.
 |
| Handen för hela exponeringstiden. |
 |
| Ingen hand alls |
 |
| Resultatet. |
2 kommentarer:
Kul inslag om något man alltför ofta glömmer att ta till. Brukar själv ta ett kreditkort, när jag kommer ihåg det :-)
Kreditkort, papper, handen eller det som passar bäst för stunden. Allt är bra så länge bilden blir bra.
Skicka en kommentar