Åter på jobbet

Tillbaka på jobbet efter nästan tre veckor ledigt. Det första som möter en, inbrott på redaktionen. IGEN! Den här gången blev jag av med bärbar dator och lite objektiv. 70-200 bland annat.
Jävla apor som inte kan skilja på ditt och mitt.
Men skit i det, jag har kameran kvar och det är ju det viktigaste.
Innan min julledighet gjorde jag och reporter Andres Staffas två större reportage. Vi hängde med folket som går till Ria-stugan och äter, umgås och bara är. Jag pratar om människor som kommit lite utanför. Eller ibland helt utanför. Hemlöshet och drogmissbruk. Jag pratar om de som inte har det där som vi andra har. Vi som kallas "normala" Du vet. Hem, mat, kläder och allt annat som ingår i våran bekväma standard.
Efter nästan två veckor började en del öppna sig och berätta om sina liv. Vi lät det ta den tid som behövdes för att kunna återge en annan människas liv i bild och text.
Jag har sagt det förr, och säger det igen. Vilket jobb vi har, vi journalister. Människor öppnar sig och tar en med in i sitt allra mest privata och ibland väldigt skamliga och känsliga liv.
Det gäller att vårda den kontakten vi bygger. Allt kan raseras på nolltid. Inte reportaget då, utan i värsta fall. Deras liv.
Vi träffade Plattis. Eller Björn Bergström som han heter.
Vi träffade Kent. Som har tillbringat 20 år i fängelse.
Du läser om våra nya vänner HÄR och HÄR
Och här nedan ser du hur det blev i papperet.

Björn "Plattis" Bergström

Ettan på FK i Lördags.

Ingångsida i FK

Uppslag i lördagstidningen.

Kent Nyberg

Ingångsida i Måndagens FK.

Uppslag i Måndagsbladet.

Opublicerade bilder.

Plattis måste visa "socialen" hur mycket, eller lite pengar han har på kontot

Plattis har hoppat av bussen och är på väg till frukost på Ria-stugan.

Plattis i trappen till Socialkontoret.

Kent är på väg att visa mig vart han bodde förr i tiden. I ett litet förråd i Falukurirens gamla byggnad i stan.

Kent på sin stol på Ria.