Jag vet hur de flesta konstnärer behandlar sina verk, som bebisar. Så klart, inget konstigt med det. Jag menar, de flesta verken ska ju säljas nån gång. Men senast jag fotograferade en hängning så hände nått underligt. Konstnären ifråga bad två medhjälpare att hålla upp tavlan, kollade så det blev rakt. Vinklade om lite. Höjde lite. Vred lite. Sen drog hon i en 3 tums spik, rakt igenom tavlan! I mitten av tavlan! Sen fortsatte hon med fler spikar rätt igenom duken. Jag trodde inte mina ögon. Vad gör människan? Jag tittade på min kollega Cecilia, kulturredaktör på Dt. Hon bara skakade på huvudet och log lite förvirrat. Jag stod mest och tittade på det som hände innan jag var tvungen att ta en bild.
|
Här har hon till slut gått ner i storlek på spik, men varför spika rakt igenom? |
|
Hängning klar och en bild på konstnärinnan, Karin Granqvist. |
Ja just det, jag glömde nämna att tavlorna bakom Karin går lös på hundra papp styck. Med spikhål.
100 000 kronor styck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar