Hopptornen i Falun

Hopptornen i Falun är en het potatis nu, och har så varit ett tag. Nu fick ju Falun skid-vm 2015 så då måste tornen renoveras. Och tro mig, de behöver en rejäl översyn. Jag är inte rädd av mig som person, men när jag klättrar omkring i de där två tornen så skakar benen lite. Ruttet och murket virke i alla golv och reglar. Rostiga balkar och trasiga räcken och staket. Jag var uppe i det lägre tornet i vintras när det pågick en tävling. Killarna som hoppade var ju inte direkt förtjusta över skicket på backen. Vilket jag förstår.

Dålig bild, men jag var bara tvungen att ta en bild på bilen. Rakt under mig. Den hade jag landat på om jag hade hoppat. Vilket jag inte gjorde då, så klart. Men om jag ville. Vilket jag inte ville. Vi ger oss där.

Trapporna upp till den högsta delen är murkna och slitna av vädrets makter genom åren. Det knakar och knarrar vart man än går och det är bara olustigt att vara där. Fallhöjden ner i backen vill jag inte ens veta. Men det är nog för högt för att det skulle kännas bra.

Det saknas lite saker här och var. Vad som har suttit här förut vet jag inte, men någonting saknas.

Sen de här människorna som hoppar backhoppning då, vilka adrenalinpannor. Hur fan kan man frivilligt kasta sig nerför detta stup? Helt obegripligt. Att bara klättra i underbacken är en upplevelse. Och den susar de förbi i luften. Jag hoppas att jag kommer att fotografera nästa tävling i dessa backar. Jag har hittat lite spots att stå på när det väl gäller. Men det är långt dit. 2015 liksom.

Kom just på att jag bloggade om mitt förra besök i dessa backar. Här kan du läsa om det. Scrolla ner en bra bit så hittar du en lite rolig grej.

Badkruka

Badkruka, det är vad jag har blivit. Jag och kollega Anders åkte runt i kommunen och kollade badtempen förra veckan. Nu har det hunnit bli lite varmare men jag ska då inte slänga mig i plurret än på ett tag. När vi tog tempen så låg det mellan 17-18 grader. Gissar på runt 21-22 idag. Men det räcker inte. 25 minst. På bilden här ovanför så kastar sig ungarna i den tempererade poolen på Lugnet i Falun. Det var även där vi hittade alla badgäster. Ute på stränderna var det mest sporadiska solbadare. Så klart när vattnet är iskallt.

För att verifiera det så tänkte vi prata med någon som hade valt poolen före isvattnet. Familjen Eriksson-Helczynska tillhörde den skaran.

Ett gäng killar passade på att bomba så mycket vatten de kunde på mig. Så klart, skulle jag ha gjort också. De lyckades kan jag säga, totalt genomvåt gick jag därifrån. Men jag tror att jag skrattade mer än kidsen.

Badvakten Bobbo Bengtsson höll full koll på alla som besökte Lugnets friluftsbad under tisdagen.

//Badkrukan.

Unga och jobben

Igår och idag kör vi en liten serie om ungdomar och jobben. Det blev rätt bra om jag får säga mitt. Bra bilddragningar och bra läsning.

Här får du läsa om Tomas Morén och sambon Angelica Nordström som har varit utan jobb länge och blir nu tvungna att flytta hem till Angelicas föräldrar i Korsträsk, Norrland.

Och här kan du läsa om de som har fått sommarjobb.

Här kan du läsa om de som hjälper till med jobben. Typ.

---------------------------------------------------------------------

Samtidigt som Sanna tränade så körde syster Jenny rehabträning.

Hon kastade långa blickar mot syrran som körde styrkepasset.

/Lars.

Sanna och häckdjävulen

Förra veckan så hade jag det stora nöjet att få fotografera Sanna Kallur under en träning. Och jag vill påstå att tjejen har en lite annorlunda inställning till sitt tävlande nu. Lite mer avspänt. Vilket jag tror är nått mycket bra. Samtidigt som den där glöden i hennes ögon lyser starkare än någonsin. Vi pratade en hel del hon och jag. Om det ena och det andra här i livet. Mycket skratt blev det. Otroligt mycket skratt.

En mer avslappnad Sanna är klar med uppvärmningen på den kommande sm-arenan i Falun.

Hon brukar prata om den där häckdjävulen lite då och då. Och jag tror fan att jag såg den där inne i träningshallen. I ett hörn, med en liten osäker blick såg han på när Sanna tränade.

Sanna under uppvärmningen. – två varv räcker för en sprinter säger hon med ett stort leende.

Vi kan skoja och skratta även mellan de tunga skivstångpassen. Vad som sades kan jag inte avslöja. Det passar liksom inte. Men rolig är hon.

Jag försökte räkna lite på vad hon hade på stången. Runt 80-90kg la jag ner det.

Full fokus. Nog för att vi skrattade en del, men när stången skulle lyftas så kom eye of the tiger fram. Vi pratade lite om friidrotts-em i Barcelona i Julia-Augusti. Tråkigt nog står det klart att varken jag eller någon annan fotograf från DT får åka ner och jobba. Trist, trist som fan.

Så här såg det ut i tidningen.

//Lars.

Skid-vm och cruising

Hanna Brodin är en lovande skidtjej från Falun. Vi gjorde en reportageserie inför beslutet om vilket land som skulle få skid-vm 2015. Hanna skulle ut och träna på rullskidorna så jag hämtade henne med bilden och vi åkte upp till hopptornen. Snabbt och rätt enkelt.

På samma uppslag så körde vi Sebastian Ekman om samma grej. Utsikten över skidstadion var ju redan tagen så jag fick hitta på nått annat. Precis innan jag ringde Sebbe och bokade upp en tid med honom fick jag veta att han pluggar på mediaprogrammet med foto som inriktning. Klart å betart. In i deras lilla studio på skolan så var det klart. Det är lätt.

På stora torget startade Falukalaset med att kora Radio Dalarnas vinnare i musiktävlingen Dalatoppen. J:son Park med låten The Road tog hem segern i Dalatoppen med överlägsen marginal. Här står hans sambo med barnen och njuter medan pappa spelar segersången.

J:son Park eller Peter Johansson som han heter när han inte står på chen.

Falun fick ju skid-vm 2015. Då passade vi på att dela ut löpsedlar på stan. Adam Isaksson åkte raggarbil med pappa och verkade mycket stolt över beskedet.

Vi delade ut löpsedlar. Och en del delade de vidare. Men det är ju bra, på så sätt får ju fler ta del av löpen.

Det gäller att vara en fena på att polera en cheva. Förra året så var inte cruisingen speciellt välbesökt. Av varken fina biler eller åskådare. Av 20 bilar så var det typ 2 som var fina. Så vad gör man? jo man visar verkligheten. Och förra året såg det ut så här.

Kolla kommentarerna jag fick. Haha, så kul så det är inte sant. Eller klicka här så kan du se alla kommentarer.

ETTÅRSFIRANDE

Jag hade ju totalt glömt att bloggen firade ett år i Lördags. 5/6.

Under ett år så har jag gjort 172 inlägg med varierande nivå.
Hela 27 472 besök!!!
Herregud, jag som bara ville få någonstans att skriva av mig lite och visa de bilder som ofta inte får plats i tidningen.
Det finns nog mer fakta att få fram om det år som gått. Men jag vet inte hur.
Jag vill tacka alla som har tittat in här, alla som dessutom har lämnat en eller annan kommentar. Fortsätt med det. Då ska jag försöka köra ett år till. Det är faktiskt skitkul det här. Till och med så kul att jag tar de flesta skitjobb på allvar. För jag får ju med bilden på bloggen tänker jag. Sjukt uppiggande vill jag påstå.

Så tack för ett roligt år. Ser fram emot att skriva lite till.

Kom gärna med kommentarer om detta.

Detta avrundar jag med den första bilden som jag lade upp här. Ett litet missöde som min roliga kollega lyckades få på bild.

Studentliv

Jag har haft turen att få bevaka årets mösspåtagning som det heter i Falun. Alla som tar studenten samlas på torget och går en något krånglig marsch runt i stan för att sedan stanna vid en lyckobrunn och kasta i ett mynt. Sedan samlas alla i en enorm ring på stortorget där man traditionsenligt i samlad grupp tar på sig studentmössan. Den glädje, lycka. oro, förväntan, fylla, bara ben, mer glädje, mössor, sånger och mer glädje är ett fruktansvärt roligt jobb för en fotograf som mig. Ok, jag är redan rätt trött på EEEÄÄÄSSTREEEBEEE!!! TJAALALLALAAAAA!!!
Men va fan. Glädjen överglänser allt en sådan dag. Alla känslor som på samma tid och plats. Den som inte går igång på det som fotograf ska nog söka sig ett annat jobb.

Elin längst till vänster med det ena foten i rännstenen, den andra på trotoaren. Dagen till ära iförd folkdräkt. Samt en något försenad tjej som ljudligt fnissande stressade fram till sina klasskompisar.

Ja, glädje kan ta de mesta former.

Jag har bevakat det här något år nu och jag kom på när jag satt och kopierade mina bilder att jag nästan uteslutet har bara tjejer på bild. Jag frågade min kvinnliga kollega om hon hade reagerat på det. Det hade hon inte och jag funderade vidare. Jag kom fram till att tjejerna är mycket roligare att fotografera då de helt enkelt gör sig bättre på bild. (inte alltid så klart) Men så är det tycker jag. Så var det förra året, och året före det. Så även i år. Nu är ju inte alla grabbar fulla och missuppfattar det med att ta på sig mössan efter genomförda traditioner.

Med den ena foten i rännstenen tar de sig fram. Många klagade över att de blev trötta i högerbenet, andra klagade över dåligt skoval.

Helt plötsligt kommer ett gäng killar rusande runt i den enorma ringen av studenter på torget. De får med sig alla i sitt försök att liva upp stämningen ännu mer.

En som fattat det där med att ta på sig mössan senare. Samt en flicka som är enormt impad av att killen kan göra fina tecken med fingrarna.

Efter att ha hoppat fram på ett ben, rabblat en totalt obegriplig ramsa så kastar de ett mynt i lyckobrunnen. Det kan tydligen vara hur kul som helst.

Att bara få stå på torget och sjunga fy faaan va vi e bra är en sån otrolig upplevelse.

När allt var över och jag traskade mot bilen så är jag lika glad som studenterna tror jag. Jag har ju fått uppleva ett skådespel av ren lycka. Hur kan man vara annat än glad då. Tack alla underbara på torget. Nu väntar studenten på Fredag och samma glädje.

När jag sen kommer hem så hittar jag dessa barn på gatan. De säljer lite av varje på ett bord. De frågar om jag vill köpa något. Jag hittar tre enkronor i fickan och frågar vad jag får för de. Hmm, vänta svarar de. Sen kommer de överens om att jag nog ska kunna få en innebandyboll för mina slantar. Ok säger jag och tackar. Men då tycker en av flickorna att de har nog varit lite för dyra på bollen så hon vill slänga med ett bokmärke de har ritat. Jag frågade om det inte var lite väl mycket för bara tre kronor. Men ett gemensamt nej räckte.

Jag såg senare hur ett stort gäng studenter hade stannat vid salubordet. Jag undrar hur affärerna gick...

Nu kan du ta en kopp kaffe, för det ska jag.

/Lars.

Vart firar vi morsdag? Jo på kyrkogården. Det är den näst mest kyrkogårdsbesökta dagen efter Allhelgonadagen. Så vi åkte ut till en kyrkogård och jag slog till med en arrangerad bild på två kyrkogårdsanställda. Lätt som en plätt och vidare på nästa jobb.

En randad och blomutsmyckad grav.

Olle Cederqvist bygger köket som ska förse alla matgäster på det stora bröllopet som stundar. Hoppas att Vickan blir nöjd. Jag undrar hur många olika vinklar vi inom pressen kan göra på deras vigsel. Börjar det bli tjatigt? Lite va.

Olle byggde också upp ett kök på Slottet till kungens 60-årsmiddag. Inte illa.

Två tjejer som myste i solen häromdagen. Bara så. Vilka är de då? Inte en aning. Men det så avslappnande ut.

/Lars.

gärningsmannaprofil

Uffe Åsgård skriver för oss på Dalarnas Tidningar. Han kommer hit och skriver om bland annat Mats Almhistorien. Vi gick ut och åt middag en kväll. Han är mycket trevlig den där mannen. Jag gillar honom. Medan vi satt där och åt och drack så slog det mig. Sitter han och analyserar mig nu? Troligtvis inte, men tänk om han har placerat mig i ett fack nu. Undrar i vilket. Eller jag kanske inte vill veta det. Vad han gjorde med den mätstickan kan jag än idag inte fatta. Vi åt ju mat och drack öl. Hmm, lyfte han mina fingeravtryck från ölglaset när jag gick på muggen och mätte mina händer i relation till glaset? Skumt.

Krimreporter Evalisa ser ut att tycka om ölen. Eller är det bara mig hon grinar illa åt? Det roliga med den här kvällen var att vi satt bara ett par hundra meter från en butik som just blev rånad.

Mats Alm knatar ut från tingsrättens sal 4 efter slutpläderingen. Ser han inte lite nöjd ut?

En som verkligen ser nöjd ut är Mats advokat Peter Althin. Men efter en sådan slutplädering så ska han vara nöjd. Nu gick det ju vägen också. Mats kommer inte att fällas för mord, möjligtvis brott mot griftefriden.

/Lars