Jag hade problem med rörelseoskärpa en dag. Jag hade inte ätit och bara druckit kaffe den dagen. Jag skakade och kunde inte hålla kameran stilla. Vilket leder till oskarpa bilder. Pressade upp ISO-värdet men det gick liksom inte att få det riktigt skarpt. Men mycket berodde på den enorma bristen av ljus i det rum vi befann oss, jag och reporter Pelle. Endast en svag sänglampa lyste upp rummet. Detta påpekade jag lite smått för den jag fotograferade. Men jag kom på efter ett tag att det var nog lite dumt. Mannen jag fotograferade var totalförlamad och kanske hade gjort allt för att få skaka lite i kroppen. Så jag skäms lite såhär i efterhand. Nu ordnande sig med bilderna tillslut, tack vare Nikonkamran jag nu har i mina händer. Tack gud för att du uppfann Nikon D3s! Jobbet då, ja det var en en stark story och du läser den -->HÄR<--. Gjör det.
Jan-Erik som mannen heter styr sitt liv med ett sugrör kan man säga. Han byter kanal på teven med det, släcker lampan, höjer och sänker sängen. Det meste i rummet styr han med ett blås i röret.
Jan-Erik kommer upp ur sängen en gång i veckan om han har tur. Men läs texten nu om du inte redan har gjort det. HÄR
Jan-Erik kommer upp ur sängen en gång i veckan om han har tur. Men läs texten nu om du inte redan har gjort det. HÄR
Förstasidan idag.
Och uppslaget idag.
/Dafgård
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar