torsdag 2 juli 2009

Under ytan

Jag har ju som sagt världen bästa jobb. I två dagar har jag på betald arbetstid legat i plurret och simmat runt. Först så skulle vi traditionsenligt vara med när räddningstjänsten dök vid badplatserna i Falun och rensade bottnen från farliga föremål. Bra tänkte jag och slet med mig min nya leksak, undervattenpåsen. Lite improviserat då jag inte hade med mig badshorts. Så det fick bli kallingar och fort ner i vattnet. Nu blev det inte så bra bilder då alla ungar (och jag) grumlade upp vattnet. Dykaren sa att det var bara en decimeters sikt. Jag gav upp och kravlade mig upp på land. 
Blöta kalsonger är då ingen hit när det står ett gäng brandmän i strandkanten och småler. - Vart kan man köpa sånna där speedos utbrast en av dem. Kul, sa jag och skyndade in i en liten (tom) lekstuga för att krångla på mig kläderna. 
Nästa dag fick jag en ny chans att testa vattenpåsen. Vi skulle göra ett reportage om värmeböljan. Men då valde jag ett utomhusbad där sikten är god. Den här gången hade jag dessutom ett par badshorts på mig. Tack Mange. Däremot så måste jag skaffa cyklop. mycket svårt att se vad man plåtar annars. Som ett barn testade jag alla leksaker i badet. vattenruschkanan var nog den roligaste. Svårt att hålla kameran rätt bara.
 
För några år sedan så gjorde jag ett jobb i samma pool. Den gången så hade jag ingen vattenpåse, men i receptionen stod mycket påpassligt en enorm godiskål. Så jag frågade personalen om jag inte kunde få låna den ett tag. Återigen så får man det där konstiga ansiktsutrycket tillbaka av personen i fråga. - Jo det är så att jag tänkte stoppa ner min kamera i skålen och trycka ner den under vattenytan. - Ok, skrattade tjejen. Hon ruskade lite på huvudet och hällde ut godiset ur skålen.
Badshorts då? Nej så klart. Så jag fick lov att köpa ett par där på plats. Det knepiga var dock att de endast hade barnstorlekar kvar. Men vad gör man inte för en bra bild? 
5 minuter senare kommer jag då gående där på poolkanten, med mycket för små shorts. En enorm godisskål under armen och en kamera i handen. 
Jag tror att det dessutom var en sommarvikaries första dag hos oss. Stackars tjej, vad skulle hon tro?

Här är bilden som är fotograferad med godisskålen.

Ironiskt nog en av mina undervattensbilder. 
Under ytan.
Räddningstjänsten dyker upp där du minst anar det.

Igår skulle jag och kollega Per göra ett mindre rep om en gammal tågstation. Varmt var det och när vi var klara för hemfärd så frågade kvinnan vi intervjuade om vi ville smaka hemgjord svartvinbärssaft. Klart vi ville. Så där satt vi på hennes veranda och drack saft och myste ett tag. Härligt. Det är lite av det fina med att jobba på en lokaltidning.


Kvinnan som bjöd på saft.

1 kommentar:

Anonym sa...

Hi there to every one, the contents existing at this website are in fact amazing for people knowledge,
well, keep up the good work fellows.

Here is my homepage ... anti cellulite treatment